Jag vet inte så mycket om henne, men en viss typ av reaktion på Elinor Ostroms Nobelpris har ändå förbryllat mig på sistone. Reaktionerna jag syftar på går något i stil med (för att citera en facebookstatus) "skönt att någon som inte är tokhöger får Nobelpriset i ekonomi".
Elegant!
Detta om kvinnan som grundade varit ordförande för Public Choice Society och som fick priset för sin forskning om hur människor effektivt löser marknadsmisslyckanden tillsammans utan statens inblandning (vare sig staten försöker skapa marknadslösningar eller planerade system). Det passerar som ganska liberalt i min bok.
Kan inte sluta lyssna på denna podcast om Elinor och Vincent Ostrom, där Peter Boettke elegant beskriver parets gärning: att visa hur samhällen hittar Smithianska lösningar på Hobbesianska problem.
Boettke är österrikisk ekonom och åt det libertarianska hållet, så det finns liten anledning att tro att han skulle framhålla Ostroms mer statsvänliga sida. Någon som vill upplysa Skick om denna?
4 kommentarer:
Hennes poäng är att i många situationer (när det gäller common pool resources) fungerar varken förstatligande eller privatisering, utan den enda effektiva lösningen är att brukare av en resurs genom någon typ av direktdemokratisk process gemensamt kommer överens om spelreglerna. Statens roll blir då att underlätta för CPR-brukarna att träffas och inrätta sina gemensamma regler.
12 december 2009 03.13De som kommenterat att hon inte är tokhöger (där jag väl också är en kandidat) hänvisar nog till just "motbevisandet" av att privatiseringar alltid är en lösning. Gemensamt ägande ftw. ;)
Kan annars rekommendera hennes bok Governing the Commons, inte bara som ett exempel på en enastående forskningsinsats, utan för att den är så fantastiskt välskriven. Balansen mellan spelteoretiska resonemang och applicerande av dessa på empiriska situationer är otroligt vacker.
Sen anses hennes forskning ju också vara tillräckligt distinkt från annan public choice-teori för att kallas en helt egen skolbildning. Faktum är ju att många hävdar att den är en "skarp vidräkning" av just traditionell public choice.
12 december 2009 03.33Såhär säger hon om effekterna av typisk neoklassisk public choice-teori:
"Vi skapar generationer av cyniska medborgare med liten tillit till varandra och än mindre till deras politiskt valda ombud. Givet den centrala roll som tillit och förtroende spelar för lösningen av allmänningens problem, riskerar vi att skapa just de förhållanden som underminerar vårt eget demokratiska styrelseskick."
Hade bara DN skridit till verket med den omryktade nedläggningen av Namn och Nytt hade jag annekterat uttrycket den bästa av läsekretsar. Men men!
13 december 2009 22.57Även om jag anser att "cynisism" är ett av de starkaste korten i hur jag ser på världen är ditt citat träffande, det gäller att inte glömma bort att vara konstruktiv
Skicka en kommentar